Djur polisen

.

Nu rullar djurpolisen på Stockholms gator

Från och med i dag rullar specialutrustade bilar med texten Djurskyddspolis på Stockholms gator. Stockholmspolisens nya satsning på djurskyddsbrott har inletts.

I lördags (9 april) belönades Stockholms länspolismästare Carin Götblad med Djurskyddet Sveriges djurskyddspris för sitt initiativ till en särskild djurskyddspolis. I dag, tisdag, invigde hon den nya satsningen.

Det innebär att det från och med nu finns minst en djurskyddspolis i samtliga åtta polisdistrikt i länet. Centralt för verksamheten finns en förundersökningsledare, en utredare samt fyra poliser för yttre tjänst.

När organisationen är helt "satt" kommer det att finnas totalt 15-20 djurskyddspoliser i Stockholms län. Samtliga har genomgått en grundutbildning på två veckor med bland annat djurskyddslagen på schemat.

- Brott mot djur är väldigt lågprioriterade i hela landet, trots att anmälningarna ökar. Det senaste är kriminella killgäng som plågar djur, filmar händelsen med mobilkamera och skickar vidare. Forskning visar att de här personerna senare ger sig på människor också, säger Carin Götblad.

Ett i Stockholmsmedia uppmärksammat djurplågerifall handlar om amstaffvalpen Shiva, som bara blev sex månader gammal innan hon plågades ihjäl. Hon hittades i en skogsdunge med en plastpåse över huvudet i början av månaden. Under hela sitt korta liv hade hon blivit torterad. Tack vare den nya organisationens effektivitet sitter redan en person häktad för dådet.

 

"Djurpolisen är djurens räddare i nöden"

 

 

Djurpolisen är en ny grupp inom polisen i Stockholm som innebär skillnaden mellan helvete och himmel för vanvårdade och plågade djur. Men även för oss människor, visar studier, som pekar på sambandet mellan grymhet mot djur och andra våldsbrott i samhället. Djurpolisens räddar många djur från lidande.

Brott mot djur har tidigare haft låg prioritet, men sedan april i år finns en grupp inom polisen som bara ska fokusera på djurskyddsfrågor. Under våren har de omhändertagit drygt 100 djur, inlett 20 utredningar om brott mot djurskyddslagen och haft tjugotalet föredrag om deras verksamhet.

– Det är ingen risk att man blir uppsagd på grund av arbetsbrist i alla fall, skämtar Håkan Andersson som är gruppchef över djurpolisen.

Möter starka känslor och misär

Gruppen, som består av tio personer, arbetar tätt tillsammans med Länsstyrelsen eftersom det är den myndighet som ansvarar för djurskyddet. Tillsammans med den ser djurpolisen till att djur som vanvårdats eller plågats omhändertas eller, om det gått för långt, befrias från sitt lidande genom avlivning. I arbetet möter djurpoliserna starka känslor och misär, ofta kantat av psykisk sjukdom eller kriminalitet.

Det är tungt att se djur som far illa, särskilt om de inte hunnit ingripa i tid. En given fråga är: hur klarar de av att möta detta så ofta?

– Ja, ibland är det tungt. Vi måste fokusera oerhört intensivt på de djur vi faktiskt lyckats ge ett bättre liv, att det vi gjort har inneburit en viss skillnad för djuren, säger Håkan. Han tillägger:

– Men visst har det hänt att man knutit handen i fickan några gånger. Att man undviker att göra det man helst av allt skulle vilja. Så är det i mycket polisarbete, konstaterar han

 

Oseriös hunduppfödning ett problem

För även om de allra flesta djur i Sverige har det bra finns några sorgliga undantag. Oseriös hunduppfödning är ett välkänt problemområde – där man skrupellöst fokuserar på pengar och struntar i hundarnas välmående. Kanske äger uppfödningen rum i en garderob eller i ett badkar. Håkan berättar med inlevelse om ett fall:

– Vi kommer till ett hem där tiken har slutat få mat. Hon har ju redan gjort det hon ska, enligt ägaren och nu är det valparna som ska inbringa pengar. Tiken struntar de totalt i. Trots att tiken var mager och mycket dålig kunde vi i detta fall rädda både henne och hennes valpar. Hundarna omhändertogs och omplacerades så småningom till nya hem. Idag mår de bra.

I motsats till vad man först kan tro är det inte alla gånger som djurplågeri bottnar i grymhet och girighet. Ibland är det missriktad kärlek som är grunden. Det händer till exempel att en veterinär bedömer att ett djur måste avlivas av djurskyddsskäl för att det lider. Om djurets ägare inte går med på det måste veterinären göra en anmälan till Länsstyrelsen. Vissa omhändertaganden kan vara extra hjärtskärande.

– Även om vår insats innebär att djurets lidande upphör kan man förstå att detta är oerhört tragiskt för ägaren som kanske älskar djuret över allt annat. Kanske är det den enda vännen han eller hon har, säger Joakim Johansson som är en av djurpoliserna.

Vill att utekatter ska vara kastrerade

Ett annat exempel på när välvilja till djuret går överstyr är när djurpolisen tvingas rensa upp i kattkolonier. En kattkoloni kan uppstå när en djurälskare skaffar så många katter att ägaren till slut tappar kontrollen.

– Och vad gör katterna då? Jo, fler katter... När katterna parar sig med varandra okontrollerat är inavel och sjukdomar en naturlig följd. Precis som lidande, berättar Håkan som själv är kattägare till två katter han fått från ett katthem.

Han efterlyser en lag på att alla katter ska vara ID-märkta och registrerade och, om de är utekatter, även kastrerade. Det skulle bespara djuren mycket smärta.

– Och det skulle inte vara så tyst i skogarna, fyller Joakim i. Han syftar på att många fåglar i närheten av kattkolonier blir kattmat.

Även om djurpolisen är ett starkt tillskott för djurens skydd i Sverige kan man ana att det vi ser idag bara är toppen av ett isberg. I dagsläget kan polisen bara åka på fall som har högsta prioritet.

Stark koppling mellan djurplågeri och andra våldsbrott

Fler djurpoliser är på väg att bildas på andra orter i landet. Dessutom finns utredare i varje polisdistrikt som har ansvaret för djurskyddsfrågor. Att det bildas fler djurpoliser i landet är inte bara till nytta för djuren.

– Flera studier visar ett starkt samband mellan djurplågeri och annat våld i samhället, berättar Håkan.

I en studie berättar tre av fyra kvinnor som utsatts för våld i hemmet att mannen i fråga även varit våldsam mot djuret. Amerikanska studier visar också sambandet mellan djurplågeri och våldsbrott som seriemord, barnmisshandel och skolskjutningar. Så det finns många anledningar att lägga resurser på en djurpolis.

Detta kan vara en av anledningarna till att djur har fått en högre prioritet de senaste åren.

– Det är inte så att lagstiftningen förändrats, men att djur far illa prioriteras högre, säger Håkan. Han tillägger:

– Det finns tre saker som folk reagerar starkt på. Det är när äldre far illa, när barn far illa och när djur far illa. Då skrivs det löpmetrar i tidningarna, så visst är det här en viktig fråga som berör många.

.

ANMÄL BROTT MOT DJUR

Om du ser eller tror att ett djur far illa ska du göra en anmälan till djurskyddshandläggaren hos din länsstyrelse. Du kan också göra en anmälan till polisen som vidarebefordrar anmälan till Länsstyrelsen om de inte själva har möjlighet att handlägga ärendet.

Djurskyddet Sverige saknar befogenheter att ingripa

Djurskyddet Sverige är ingen myndighet och har därför inte befogenheter att gå in i enskilda ärenden. Du kan dock vända dig till organisationen för stöd och råd.

Anonym anmälan

En anmälan kan göras anonymt. Länsstyrelsen har skyldighet att utreda anonyma anmälningar till skillnad från polisen. Nackdelen med en anonym anmälan är att det kan vara svårt för den som utreder ärendet att gå vidare. Det är ibland nödvändigt att någon kan vittna om vad de har sett och upplevt samt att det finns dokumentation om händelseförlopp, tidsangivelser med mera.

Vanligt händelseförlopp

Om en djurägare inte sköter sina djur enligt djurskyddslagstiftningen kan myndigheten besluta om omhändertagande, djurförbud eller annan åtgärd. Det vanligaste är att en anmälan om exempelvis vanskötsel kommer in till Länsstyrelsen eller Polisen. Ofta är det en granne, anhörig, annan privatperson eller djurskyddsorganisation som anmäler att djur missköts eller plågas. Myndigheten utreder anmälan och fattar utifrån vad som framkommit ett beslut. Det kan vara ett beslut om att djurägaren ska ordna med vindskydd för sina djur, reparera hundgården, att djuren omhändertas eller att djurförbud meddelas. I vissa fall görs även en åtalsanmälan, det vill säga ärendet skickas vidare till en åklagare som utreder om det finns grund för att väcka åtal för brott. Om utredningen resulterar i att åtal kan väckas, är det slutligen domstol som avgör målet.

Vad säger lagen?

I djurskyddslagstiftningen står hur djur ska vårdas och behandlas. Djur ska bland annat behandlas väl och skyddas mot onödigt lidande, ges tillräckligt med foder och vatten, hållas i en god miljö som ger dem möjlighet att utföra sina naturliga beteenden. Djur får inte överansträngas eller hållas bundna på ett plågsamt sätt. En djurägare som inte respekterar dessa regler kan dömas för vanvård eller djurplågeri.

"Till böter eller fängelse i högst två år döms den som med uppsåt eller av oaktsamhet bryter mot djurskyddslagen." (Djurskyddslag (1988:534 36§).

Frustrerande händelseförlopp

Den som anmäler brott mot djur kan ofta känna en frustration över att ingenting händer med djurägaren eller att det tar för lång tid innan till exempel djuren omhändertas. Trots detta är det viktigt att den enskilde individen fortsätter att göra anmälan när han/hon misstänker eller bevittnar att djur vanvårdas och plågas. Dels talar det ofta för att djurägaren faktiskt gör sig skyldig till brott om flera anmälningar angående samma djur /ägare kommer in. Dels är det viktigt för myndigheten, som ofta har mycket små resurser tillsatta för djurskyddsärenden, att visa på att mer resurser behövs.

Hund och katt

Grundläggande bestämmelser till skydd för bland annat hundar och katter finns i djurskyddslagen (1988:534) och djurskyddsförordningen (1988:539). Utöver bestämmelserna i djurskyddslagen och djurskyddsförordningen finns det också bestämmelser i föreskrifter som meddelas av Jordbruksverket.

Grundläggande bestämmelser

Enligt de grundläggande bestämmelserna i djurskyddslagen ska djur behandlas väl och skyddas mot onödigt lidande och sjukdom. I detta ingår till exempel att ge djuren mat och vatten samt tillräcklig tillsyn. Om ett djur är sjukt eller skadat ska det snarast få nödvändig vård. Det kan bland annat innebära att man behöver uppsöka veterinär för att få djuret behandlat.

Den som har hand om djur har också en skyldighet att se till att djuret sköts och hanteras på ett sådant sätt att det mår bra. I det ingår bland annat att anpassa miljön och skötseln av djuren så att djuren får en möjlighet att bete sig naturligt.

Enligt djurskyddslagen är det förbjudet att överanstränga djur och att slå dem. Det är också förbjudet att hålla dem bundna på ett sådant sätt att det är plågsamt för dem. Om någon bryter mot det kan personen dömas till böter eller fängelse för brott mot djurskyddslagen eller för djurplågeri enligt brottsbalken.

Under vissa omständigheter kan en person som bryter mot bestämmelserna till skydd för djuren förbjudas att ha hand om djur. Länsstyrelsen kan också besluta att polisen ska ta hand om djuret eller djuren. Länsstyrelsen ska då besluta vad som ska hända med det omhändertagna djuret, till exempel att det ska tas omhand av någon annan person.

Sedan den 1 juli 2007 har Jordbruksverket det centrala ansvaret för djurskyddet i landet och en av de viktigaste uppgifterna är att övervaka efterlevnaden av djurskyddslagstiftningen.

Många kommuner gör också särskilda insatser för att till exempel hjälpa katter utan hem.

Ibland krävs det särskilda tillstånd

Den som yrkesmässigt eller i större omfattning föder upp, säljer eller på annat sätt tar emot eller tar hand om hundar och katter ska ha tillstånd för den verksamheten. Det krävs till exempel tillstånd om man vill bedriva kennelverksamhet, hund- eller kattpensionat eller hunddagis.

Djurägares ansvar för sin hund eller katt

Bestämmelser om ansvar för den som har en hund eller katt finns i lagen (2007:1150) om tillsyn över hundar och katter. Enligt lagen skall hundar och katter hållas under sådan tillsyn och skötas om på ett sådant sätt som behövs för att förhindra att hunden eller katten orsakar skador eller andra olägenheter.

Polisen kan omhänderta en hund

Om tillsynen över en hund inte fungerar får polisen besluta att hunden till exempel ska ha munkorg, vara bunden eller hållas instängd. Polisen kan också omhänderta en hund, om det behövs för att hindra att hunden orsakar skada eller allvarliga problem och om inte mindre ingripande åtgärder är tillräckliga. Polisen får då besluta vad som ska ske med hunden, om den till exempel ska omhändertas av någon annan person eller avlivas.

Hunden får dock avlivas endast om den utgör en fara för människor eller andra djur, eller om det annars finns särskilda skäl.

Hundförbud

Polisen får också förbjuda personer som visat sig olämpliga att ha hund att ta hand om hundar. Detta görs genom ett så kallat beslut om hundförbud. Ett hundförbud gäller antingen tills vidare eller för en viss begränsad tid.

Den som bryter mot ett hundförbud kan dömas till böter eller fängelse i högst ett år.

Särskilda skadeståndsbestämmelser

För hundar gäller också särskilda skadeståndsbestämmelser. För skador som orsakas av hundar gäller så kallat strikt skadeståndsansvar. Det betyder att man kan bli skadeståndsskyldig för en skada som hunden orsakar även om man själv inte har varit oaktsam.

Hundar ska vara märkta och registrerade

Sedan den 1 januari 2001 är det lag på att alla hundar ska vara märkta och registrerade. Detta krav tillkom bland annat för att underlätta för polis som behöver ingripa mot hundar som utgör en fara för människor eller andra djur.

Händelse

Så här gör du:

Om du Misstänker brott mot djurskyddslagen - kontakta Länsstyrelsen där du bor www.lansstyrelsen.se

 

Om du ser pågående djurplågeri – ring 114 14 om det inte är brådskande och 112 om det är brådskande.

11. Regler och lagar

 för hund och hundägare

NYA REGLER som gäller fr.o.m. 1 maj 2008:

Det blir nya strängare regler för skötsel av husdjur from 1 maj 2008. Jordbruksverket har fastställt hur hundar (och katter) ska skötas av "vanliga privata djurägare". Reglerna gäller alla oss som har hund! Tanken med reglerna är att ge djurägarna praktiska råd så att de kan ta ansvar för att erbjuda hunden ett bra liv.

Några exempel:

Hundar ska rastas minst var 6:e timme.Hundar som hålls inomhus skall regelbundet rastas utomhus.Tillsyn av hund skall ske minst 2 gånger om dagen.Hunden ska få sina behov av social kontakt varje dag genom kontakt med andra djur eller människor några timmar varje dag.Hundar får inte hållas bundna inomhusHundar får inte förvaras i bur annat än vid speciella tillfällen (utställning, transport, jakt)Djurägare som inte följer de nya bestämmelserna kan få betala vite (böter). Är det brott mot djurskyddslagen kan det bli fråga om fängelse upp till 2 år.

Läs mer på Jordbruksverkets hemsida

"Klarar din hund sommarvärmen"

 

När värmen stiger blir bilen lätt en dödsfälla för hunden . Snabbbare än många tror höjs temperaturen i bilen ,oavsett om den står i solen eller skugga. Det hjälper föga att dra ner en eller flera rutor . När luften står stilla och värmen stiger över 25 grader hjälper inte ens en öppen baklucka som ventilation för en flåsande hund Tjugo grader och växlande sol-varmare än så behöver det inte vara innan bilen förvandlas till en dödsfälla för en hund. Varje år drabbas onödigt många hundar av den plågsamma döden - värmeslag
Hunden svettas inte som vi människor,utan reglerar sin kroppstemperatur genom tassar och munnen. Är det för varmt börjar det( hässja), det vill säga flåsa med korta andetag för att försöka sänka kroppstemperaturen. Då förlorar de vätska med utandningsluften.
Nedan följer ett par uppmättna temperaturer som talar för sig själv. Ha dessa i din åtanke i sommar när du tar beslut angående om din hund kan sitta kvar i bilen eller ej .Vid 49 graders inne temperatur kan det faktiskt räcka med bara 20 minuter innan hundens kroppstemperatur har hunnit nå faliga höjder
Lite fakta. kl ute skugga/sol I bilen

0830 + 14 skugga + 19

0930 + 19 skugga + 38

1030 + 20 blandat + 47

11.10 + 20 sol + 58

12.00 + 23 sol + 62

13.30 + 22 sol + 85
Var inte heller rädd för att ingripa om du ser en hund som är instängd i en bil och uppenbarligen mår dåligt. Enligt brottsbalken 24:4 så är det nämligen fullt tillåtet att handla i nöd och slå sönder rutan om det är vad som krävs för att rädda hunden.Har du möjlighet så bör du dock kontakta polisen innan du ingriper eller ha vittne i närheten som kan bekräfta att hunden var i fara. Samma gäller om man påträffar barn i en varm bil.